Sommareksem av Marie Sundquist

Sommareksem
av Marie Sundquist (2001)

Författaren till denna artikel om sommareksem är Dr Marie Sundquist hon har varit bosatt på Öland sedan -91. På gården i Östra Greda har Marie idag ett 50 tal hästar. Marie säger att ett långt avelsarbete nu börjar visa på fina avkommor. Sitt stora intresse för islandshästen gör att hon på lediga stunder tillsammans med en kollega bedriver forskning om just sommareksem.

De flesta hästar som föds hos oss på Östra Greda har låg risk att få s k sommareksem p.g.a. att deras föräldrar inte har det och att de från födseln utsätts för tämligen låg mängd allergiframkallande ämnen så att de lättare kan utveckla en naturlig reaktion på knott och mygg, de vanligaste utlösande faktorerna. Man kan dock inte ge 100% garanti mot sommareksem och vi vill med denna information delge Er våra erfarenheter och tips.

Profylax och behandling av sommareksem
Sommareksem är en allergisk dermatit som ökar hos hästraser över hela världen parallellt med ökningen av allergiska sjukdomar hos andra djurslag och hos människan. I Sverige drabbas framför allt islandshästar, shetlandsponnyer, russ men även engelska och irländska ponnyraser, svenska halvblod och nordsvenska drabbas.
Att sjukdomen fått så stor utbredning bland islandshästar beror på att så stor del av populationen är importerad från Island. Soleksem och tagelmask är namn som också används för detta tillstånd, men som egentligen benämner helt andra sjukdomar.
Man vet numera att sommareksem är en allergisk sjukdom av samma slag som när människor får t.ex. hösnuva och astma av katter eller eksem av apelsiner. Allergi mot svidknottet (Broström 1985) och den nordiska låglandsmyggan är vanligaste etiologiska agens. I de flesta fall är det allergi mot svidknott som inte förekommer på Island men i större delen av Skandinavien. Ett annat knott som finns på Island kan också ge sommareksem men i regel av mildare grad. Sommareksem förekommer alltså även på Island men det är ovanligt att se så kraftiga reaktioner som vi ofta ser utanför landet. Även andra allergener (allergiframkallande ämnen) än knott och mygg kan ge allergisk dermatit, troligen både luftburna och i fodret intagna ämnen. Eksemhästar visar ofta mycket kraftig reaktion mot andra insekter - t.ex. blodsugande löss och pälsätare.

Varför utvecklas allergin?
På Island finns inga stickmyggor och endast ett stickande knott, släkt men ej identiska med den svenska. Importerade islandshästar utvecklar sommareksem 5 ggr så ofta som svenskfödda. I vissa vindstilla fuktiga skogsmarker drabbas 75% av de importerade hästarna. Denna överbenägenhet försvinner i nästa generation. Sannolikt är det så att fölet fött i Sverige i modersmjölken får antikroppar mot knott och mygg och vägledning att utveckla ett normalt immunförsvar medan hästen född på Island inte fått samma information via colostrum.

Eftersom denna överbenägenhet att utveckla allergisk dermatit försvinner i nästa generation kan man sluta sig till att för de allra flesta eksem drabbade hästar inte rör sig om en till arvsmassan kopplad allergisk benägenhet utan ett miljöproblem. Hästen flyttas till en miljö som den inte är anpassad till då rasen åtminstone de senaste 1000 år levt i en helt annorlunda miljö som krävt anpassning till helt andra faktorer.

Varför får inte 100% av importhästarna sommareksem och varför får en del svenskfödda hästar också eksem?

Det går inte att ge någon fullständigt svar på den frågan men de senaste åren har en rad framsteg gjorts inom allergiforskningen. Studier har utförts på hund, gnagare och människa men bör vara tillämpbara på häst.
Det har visats att allergisk dermatit är associerad med åtminstone 3 tänkbara ärftliga faktorer. För det första föreligger en onormal reglering av produktionen av det immunämne, IgE, som är inblandad i allergiska reaktionen. Särskilda vita blodkroppar sk specifika Tlymfocyter hos allergiska individer producerar mer aktivatorer än hämmare av IgE produktion jämfört med icke allergiska individer.

För det andra kan det föreligga hos allergiska individer en defekt i omsättningen av livsnöd-vändiga fetter som medför för låga halter nivåer av linolen och linolsyra. Detta i sin tur leder till att det bildas för mycket inflammationsstimulerande och för lite inflammationshämmande sk prostaglandiner.
För det tredje föreligger ett defekt lokalt immunologiskt försvar i skinnet. I huden finns sk Langerhanska celler på vilka det sitter små mottagare för immunämnet IgE. Vid denna defekt förstärks effekten av IgE på de vita blodkropparna upp till 1000 gånger.
Dessa tänkbart ärftliga faktorer är inte som vid tes allergiska luftvägssjukdomar kopplade till en gen utan anlagen är sannolikt associerade till olika kromosomer. Detta gör det svårare att med vävnadsprover och genetisk analys urskilja hästar med anlag för sommareksem.

Den hypotes som verkar mest realistisk att använda sig av utifrån vad vi vet idag är att utvecklingen av allergisk dermatit är ett samspel mellan hur mycket allergiframkallande antikroppsöverföring från modern, genetisk disposition och faktorer som leder till allergiskt genombrott. I vissa fall kanske maternella faktorer är 99% av orsaken i vissa fall kanske den allergisk genetiska dispositionen utgör merparten av orsaken. Det finns idag inget sätt att med vävnadstypning eller genanalys fastställa om en viss individ bär anlag till sommareksem, eller har en rent miljöbetingad sjukdom. I vissa fall - t.ex. när ett svenskfött eksemsto fått avkomma med eksem - kan man nog med stor sannolikhet sluta sig till att det föreligger ärftlighet.

Allergiskt genombrott
Kraftig exposition, dåligt näringstillstånd och virusinfektioner är kända faktorer som ofta föregår ett allergiskt genombrott. Möjligen kan också avmaskning provocera en allergisk debut. Vid dödandet av stora mängder parasiter frisätts en stor mängd av den sorts vita blodkroppar som är inblandade i den allergiska reaktionen, eosinofilerna.

Profylax

Skaffa inte en islandsfödd häst om du bor i ett knottområde.
Håll nyimporterade hästar på knottfria beten eller på stall timmarna kring soluppgång och nedgång, åtminstone första sommaren.
Undvik låglänta och sankta beten. Proteinhalten i betet spelar mindre roll. Vi har i försök satt eksemhästar på tidigt luzern bete för att se om den höga proteinhalten ökade klådbeteendet men kunde inte se någon ökad kliaktivitet. På klöverbete i en övrigt likvärdig miljö med ständig vind och få insekter kunde vi se en markant ökad klådaktivitet. Detta kan tyda på att mängden protein inte spelar någon roll för eksemsymptomen men att kvaliteten kan göra det. Klöver innehåller histamin, ett ämne som ingår i den allergiska reaktionen.
Håll riskhästar, alltså nyimporterade och hästar med eksem i släkten, borta från knott och mygg dagarna efter avmaskning.
Det är möjligt att naturbeten minskar allergirisken jämfört med odlade beten p g a att hästen har chans att få i sig naturliga allergimotverkande ämnen.
Det finns många nya långtids- verkande insektrepellerande medel på apotek och i fackhandeln.
Eksemtäcken hindrar knotten att sticka hästen och kan fungera väl i en trädfri hage.
Släpp inte ut hästen svettig i hagen luktar mums för knotten.
Det finns många huskurer och nya preparat som har hjälpt enskilda hästar, men som inte prövats i kontrollerade undersökningar varför man inte säkert kan bedöma deras plats i eksembehandlingen, vissa kan t o m ha skadliga effekter. Använd bara beprövade eller uppenbart ofarliga medel, fråga veterinären om Du är osäker - vissa medel för kor är olämpliga för häst och tvärtom.

Allmän behandling
Antihistamin (receptbelagt i större förpackning) har haft god effekt på symtomen i flerastudier. Inga biverkningar har noterats men behandlingen måste dagligen under hela knottsäsongen och blir därför kostsam. I vår studie gav 6-10 Teldanextabl 120 mg 1 gång dagligen. Detta motsvarar 3-10 ggr dosen för människa.

Cortison (receptbelagt) Vissa hästar blir i det närmaste besvärsfria på en underhållsbehandling av Opticortén 1-2 upplösta tabletter var 3-4 dag. I denna dos är risken för biverkningar liten men om dosen behöver ökas till daglig behandling är det en potentiell skadlig behandling och man bör välja någon annan metod. Allmänbehandling med cortison skall ges direkt till en svårt nedgången eksemhäst.

Akupunktur har prövats med lovande resultat men är ännu alltför outvecklat för att användas i större omfattning.Lokal behandlingMål: Håll skinnet mjukt och rent. Minska inflamationen.Vätskande eksem rengörs med saltvatten, Jodopax eller annat uttorkande. Torrt eksem med olja eller fet kräm.Vid måttlig torrt eksem kan steroider grupp 1(=svagt cortison), fet krämberedning, användas efterföljt av karbamid eller liknande fuktkräm efter någon vecka.

Lokal behandling
Mål: Håll skinnet mjukt och rent.

Minska inflamationen.Vätskande eksem rengörs med saltvatten, Jodopax eller annat uttorkande. Torrt eksem med olja eller fet kräm.Vid måttlig torrt eksem kan steroider grupp 1(=svagt cortison), fet krämberedning, användas efterföljt av karbamid eller liknande fuktkräm efter någon vecka.

Vid måttlig fuktig eksem används i stället Inotyol eller liknande tjärbaserad salva efter cortisonkrämen som inte skall vara i fet beredning.
Vid svårt vätskande eksem använd grupp 2-3 steroid cream 4-7dagar i början 2-3 ggr om dagen följt av grupp 1 steroid kräm och därefter Inotyol. När det torkat upp byt till fuktkrämen.
Stark cortison kräm skall alltid trappas ut successivt.

Kroniskt torrt eksem med svår hudförtjockning grupp 2-3 steroidkräm några dagar skifta sen till kräm som kombinerar svag kortison och karbamid. Därefter långtidsbehandling med karbamid eller annan effektiv mjukgörare. Vid svår eksem bör man alltid ge allmänbehandling

Svag kortisonkräm = grupp 1 steroider är receptfri liksom karbamidkräm.
Om hästen har svår eksem bör du kontakta Din veterinär liksom om
hästen har måttligt eksem men du tror det kan ha blivit infekterat.

Sammanfattning
Sommareksem är en mycket tråkig men inte katastrofal sjukdom. Det går att med måttlig arbetsinsats hålla även den svåraste eksemhäst i ett skapligt skick utan att den behöver stå på stall för jämnan. Problemet kommer att minska men inte försvinna i o m att en större andel av islandshästpopulationen blir svenskfödd.